Några bilder från promenaden:
Skuggor av oss, Ricco längst till höger, sen Zenna.
Ricco: Vad spännande, men jag höll mig bredvid matte. Det kändes lite konstigt att gå på isen, men eftersom matte gick på den, så följde jag med.
Oj, matte lämnade mig och gick en bit bort, jag ville ju vara med henne, men oj, vad halt det var. Jag halkade med benen, så det var bäst att gå försiktigt.
Ha ha ha, jag fick ju kläm på det där nästan på direkten, det var ju inte otäckt alls.
Sen kunde både Zenna och jag koncentrera oss på alla spännande dofter. Nu höll jag bara ett halvt öga på matte, precis som vanligt.
Det är bäst att ha lite koll på henne, för på hemvägen, satte hon sig på huk och viskade nåt till oss, då hade hon hittat godis på vägen. Det har hänt innan också, så jag var jättesnabb, för att komma före Zenna. Jag hann äta upp nästan alla godisbitarna innan hon kom, men matte hade lite i fickan, så hon fick också.