Idag har vi geocachat lite, men vi har bara tagit åtta stycken. Antalet är inte det viktiga, det är bara kul att se sig om lite.
Första cachen, som läggs tillbaka på sin plats, efter att vi har signerat den.
Vi åkte igenom värsta skuren, men när vi klev ut ur bilen igen, så sken solen (tur va?)
Vi åkte lite fina vägar, inte bara den stora. så här åker vi utmed Klarälven.
Geocachingen tog oss till den här platsen! Boltzium, tror jag att han hette, som bodde här. Han var helbrägdagörare och många personer blev helade, så han blev känd världen över.
Karlstad. Här promenerade vi för att ta ett par cacher och som synes så sken solen på oss.
Inte nog med det, vi kunde titta på ”Sola i Karlstad”. Hon hade ett fik och fick smeknamnet Sola i Karlstad på grund av hennes soliga och glada humör.
På väg till Hammarö, halvön vid norra Vänern, så fick vi stanna för en broöppning. En stackars ensam segelbåt som skulle förbi.
Målet här var att se S.t Olofs Gryta. När sjömännen hade tagit sig över Vänern förr, så offrade dom en slant i det här hålet.
Ricco och Zenna tittar ut över Vänern. Här krävdes det koncentration av Ricco, han trodde att han bara kunde rusa på, men jag sa åt honom att rusar du, så drar du ju mig med dig, så nu måste du allt ta det lugnt, vilket han inte tyckte var lätt.
Vad vi hittar på i morgon har vi inte planerat än.