Nu har vi utforskat en del av södra Öland.
Vi har kört förbi stora gula rapsfält.
Hela Öland blommar och här har vi havet också.
Vi måste ju bara geocacha lite också. Vid väderkvarnen, som skymtar här bredvid fanns det en cache.
Jag måste också berätta att vi tog en tur på några km rakt ut mot havet, för att ta en cache. Den vägen hade vi aldrig tagit annars, men det var jättevackert där.
När vi närmade oss koordinatet, där cachen skulle finnas, så satt det ett ungt par just där och åt lunch. Hoppsan, vad skulle vi nu göra, hade vi nu tagit oss dit, så ville vi ju hitta cachen. Janne sa helt sonika att ”Ni sitter på en cache”! I nästa andetag frågade han om dom visste vad geocaching är för något, sen var det bara att förklara och fråga om vi fick leta. Dom tyckte nog att det var lite kul och jag lade mig på knä och letade runt, där dom satt och hittade den ganska fort. Vad gör man inte?
Här har vi Ottenby fågelstation, som fångar och räknar fåglar.
Naturligtvis besökte vi fyren Långe Jan också, men vi gick inte upp i den. Här gick korna på vägen också, så man fick köra försiktigt.
På tillbakavägen åkte vi ut på alvaret och tittade lite också. Det är en speciell känsla att vara mitt i, och inte bara se det från sidan.
Nu vet vi hur dom odlar jordgubbar här på Öland, under vit fladdrande väv.
Vi köpte jordgubbar från ett stånd vid vägen, men dom hade vuxit i skåne, sa han.
Ölandsbron, på väg tillbaka till fastlandet.
Nu har jag trötta hundar och en jätteförkyld man. Han har fått feber också, så vi får se vad vi gör i morgon. Ett alternativ är ju att bara slappa.
Jaha, man kan tydligen gömma cacher genom att sitta på dem 😉 Krya-på-dig-kram till pappsen!