Här ligger vi nu, i Tandsjöborg.
Vi har blivit bitna, ja inte av myggor eller knott, utan av mineralletning. Det är faktiskt jätteintressant, man lär sig lite geologi samtidigt (läran om bergarter mm).
För att kunna leta mineraler på egen hand måste man ha en liten slägga och det är ju ingenting man normalt har med sig i husvagnen. Jo, det kanske man har, men då brukar det vara en gummislägga och den kan man inte knacka sönder stenar med. Sagt och gjort, vi åkte upp till Sveg och köpte en och passade samtidigt på att proviantera lite.
Här har Janne fångat mig på bild när jag rotar bland stenarna. Här hittade vi i alla fall porfyr. Det vet vi i alla fall hur det ser ut. Vi har tidigare tittat på porfyr i Älvdalen, där de hade tillverkat ljusstakar mm av porfyren. Alla prylarna de hade tillverkat var riktigt dyra men väldigt vackra också.
Detta är ett typiskt porfyrberg, men det låg en sjö emellan, så vi kunde inte ta oss dit.
Janne fick själv ta hand om honom. Han satte honom i ett träd, så vi får väl hoppas att han håller sig där.
Bättre stenar än björnar!! Men mamma såg ut som en björn när hon knackade sten. Hon får ta på sig en reflexväst eller något rött, så hon syns! Kram.
Bättre stenar än björnar!! Men mamma såg ut som en björn när hon knackade sten. Hon får ta på sig en reflexväst eller något rött, så hon syns! Kram.